hopplöst....

Jag har kommit in i någon period där allt bara känns hopplöst.. Vill bara dra täcket över huvudet å komma tillbaka när allt känns lite bättre!
Vill börja jobba igen å få en variation på dagarna, känns som man bara står å trampar just nu å kommer ingenstans..
Känner mig sur å grinig å det går ju tyvär ut över familjen.. vilket absolut inte är meningen, vill inget hellre än att vara glad å känna att livet har en mening.. Älskar verkligen min familj mest i hela världen, tur att jag har dom när jag känner mig så här!
Leo är absolut det bästa som hänt mig, detta har absolut ingenting med honom å göra!!

Nu ska jag vila på soffan en stund medans Leo sover!!
Puss å Kram